To the rescue
Ikväll strötittade jag ett avsnitt Sex and the City. Ett avsnitt har jag sett flertalet gånger utan att se anledning till att bli vidare påverkad eller upprörd, förrän ikväll. De fyra vännerna diskuterar huruvida kvinnor vill eller behöver bli räddade av män. Huvudkaraktären gör en liknelse med Snövit och frågar sig själv, om inte prinsen hade kommit till räddning och kysst Snövit – hade hon då aldrig vaknat upp?
Så mycket har uppmärksammats om Disneyfilmer och karaktärerna på Internet nu att en ju börjar fundera... Även då det är många filmer som jag älskade som barn – hur hade synen på könsroller kunnat se ut om vi inte växt upp med den typen av framställning av män och kvinnor?
Ofta är de kvinnliga karaktärerna framställda som slanka, vackra och i sökande efter kärleken. Männen porträtteras ofta som muskulösa, auktoritära och som befriarna. Inte är det kanske så konstigt att sådana framställningar har kommit att fungera i filmvärlden då det är ett patriarkalt samhälle vi lever i. Men att impregnera sådana föreställningar i barns sinnen så pass tidigt, gör det svårt att förvänta sig att barn i framtida avseenden ska bryta sig loss från dessa stereotypa könsroller och avvika från normen.
Hur ofta ser en egentligen tecknade filmer, eller ”verklighetsfilmer” för den sakens skull, där en kärlekshistoria av något slag inte är inkluderad? Och hur ofta ser vi animerade karaktärer med realistiska midjemått? Endast tanken på förändringarna som kunnat ske ifall karaktärerna var sunda förebilder för unga pojkar och flickor, är så maktfull. Om inte barn redan fått en uppfattning om normerna som existerar i samhället, påminner skildringarna i sådana filmer barn om vad samhället klassar som eftersträvansvärt. Hur kan vi förvänta oss att unga generationer i framtiden ska göra skillnad i samhället och inte värdera yttre attribut högre än något annat, när deras uppväxt präglats av stereotypa könsföreställningar?
Trots att Sex and the City lyfter upp en bra poäng i detta avsnitt, avslutas det ändå med att huvudkaraktären blir räddad. Det blir även överdrivet tydligt då hon i scenen trär på sig sin tappade klackarsko – i likhet med Askungen – i samma ögonblick som mannen dyker upp och ger henne skjuts hem då hon missat sista färjan. To the rescue…
Inte särskilt stor variation bland de kvinnliga Disney-karaktärerna
Så tänkvärt! Och bilden på Disney modellerna talar sitt tydliga språk. Inspireras till att med nyfikna ögon se mig omkring och bli mer uppmärksam över hur mycket indoktrinering vi har runt om oss i detta hänseende, för att låta värdet av sådana 'förebilder' utraderas.